En soft torsdag har paserat och snart är jobbveckan sluuut! Yes yes yes!!!
Efter en hård dag på jobbet (bråkat med både brandisolering och spackel, förlorade bägge ronderna) så mötte jag upp Hirre och Tessan. Vi hängde först i Täby centrum och sen drog vi till Tobbe för att se honom misslyckas med att installera sin nya bilstereo.
    Efter en stund hos Tobbs så skulle vi dra hem till moi och som vissa utav er vet så har han skaffat en ny hund. Den här hunden den är helt madda fakking vild och den gillar verkligen inte när man ska åka iväg. Förutom att den är vild är den smått självmordsbenägen genom att hoppa framför bilen en antal gånger när jag ska köra iväg och desutom sprang den efter bilen ungefär 100m bland trafik när vi väl kommit iväg. Som tur va hittade han hem igen i alla fall. Men galnare hundar får man leta efter.

För några dagar sedan kände jag att det började rycka i geek nervern, så jag gick på lunchrasten och investerade mig i en kopia utav Resident Evil 5 till xbox:en och ÄNTLIGEN idag så lyckades jag övertala in Hirre (som är den fegaste personen i världen, true story) att bli min stolta co-op partner. Så vi kickade igång fortsättningen på den åh så kända Resident Evil storyn.
   Nya versionen av Resident Evil är inte lika läskig som de gamla spelen, någon hoppa till och skrika som en lite flicka sekvensen finns inte riktigt där längre. Dock ligger känslan av hopplöshet och ensamhet i en hela tiden och det är väl det  man har satsat på och det har man lyckats med väldigt bra. Som förr så kan man inte springa och skjuta i Resident Evil, vilket leder till att när man väl dragit puffran och siktat, så hoppas man för allt vad livet är värt, att skotten inte tar slut förän alla nasty zombies har kommit fram. Och gissa om svetten rinner!
 Väldtigt spännande spel och sjukt kul. Vi broes ger den 5 highfives utav 5 möjliga





Xoxo Beijar